Därför är luftkvaliteten inomhus viktig och så här kan du förbättra den

I den här artikeln tar vi en titt på vikten av luftkvalitet och presenterar några av de bästa sätten arkitekter och designers kan förbättra luftkvaliteten i klassrum på.

"Grundskolornas fysiska egenskaper har en väsentlig inverkan på elevernas inlärningsförmåga."

Detta var den övergripande slutsatsen som forskare från University of Salford, Manchester, drog av Clever Classrooms-studien 2015¹. Studien tittade på 3 766 elevers skolprestationer och fann att faktorer som ljus, temperatur och luftkvalitet svarade för 16 % av variationerna i studieresultat under ett års tid.

Låt oss börja med att titta på några av de sätt som luftkvaliteten påverkar både hälsa och prestanda på hos elever.

Vikten av luftkvaliteten inomhus

Eftersom eleverna tillbringar större delen av sin tid inomhus är det viktigt att förstå hur luftkvaliteten påverkar dem.

Inomhusluftkvaliteten är generellt en produkt av två faktorer: föroreningar som genereras inomhus och nivåerna av föroreningar i utomhusluften som omger byggnaden. Inomhusluft med höga halter av föroreningar kan ge allmänt obehag och en rad negativa hälsoeffekter, inklusive irritation i ögon, näsa och hals.

Bra inomhusluftkvalitet ger en känsla av komfort och välbefinnande. Den trevliga känslan av föroreningsfri luft, liksom dess positiva effekter, kan kännas omedelbart när en person går in i ett rum. Det kan förbättra det allmänna välbefinnandet och till och med den mentala prestationsförmågan.

En studie² som nyligen genomfördes i syfte att förbättra ventilationen i 16 klassrum visade hur högkvalitativ inomhusluft förbättrar elevernas inlärningsförmåga. Datoriserade uppgifter utförda av mer än 200 elever visade på "avsevärt snabbare och mer exakta svar vid reaktionstester med alternativ, uppmärksamhet på färg/ord, bildminne och ordigenkänning i klassrummen med bättre ventilation."²

Peder Lykke-skolan - intervju med en lärare

CO₂ som en nyckelindikator

Vi vet nu att luftkvaliteten inomhus påverkar både hälsa och prestationsförmåga. Men vilken indikator för luftkvalitet inomhus används vanligtvis i skolor och andra inlärningsmiljöer?

CO₂ – koldioxid – är den mest relevanta indikatorn för inomhusluftkvalitet när det gäller människor, oavsett om de är hemma, på kontoret eller i skolan. Koldioxid mäts i delar per miljon (ppm).

Nivåerna inomhus stiger som en följd av mänsklig aktivitet och kan bara sänkas genom ventilation. Ju mer CO₂ det finns i ett rum, desto mer föroreningar kommer du antagligen att få i dig överlag.

Vad innebär bra luftkvalitet?

Utomhus är CO₂-nivåerna cirka 400 ppm. Eftersom andning genererar koldioxid, kommer inomhusluften alltid att ha högre koncentration när människor är närvarande.

En CO₂-nivå på upp till cirka 1 150 ppm anses vara bra luftkvalitet. 1 400 ppm kommer att vara acceptabelt i de flesta situationer, men inte under långa perioder. CO₂-nivåer över 1 600 ppm indikerar lägre luftkvalitet och exponeringstid över denna nivå bör minimeras.

Med vår nyckelindikator på plats är det dags att se på hur designers och arkitekter kan förbättra luftkvaliteten i byggnader.

Öppning och stängning av takfönster på Peder Lykke-skolan.

Så här kan luftkvaliteten förbättras

Det finns tre vanliga sätt att säkerställa god inomhusluftkvalitet på:

1. Minimera föroreningar inomhus
2. Håll rummen torra
3. Ventilera ordentligt

Utöver detta finns det andra metoder som designers och arkitekter kan överväga när de ska utforma klassrum.
Forskare från University of Salford beskriver några av dem i sin Clever Classrooms-studie (2015)¹:

• Stora fönsterpartier, på olika nivåer och i olika riktningar, ökar luftbytet och ger ventilationsalternativ för olika förhållanden. Fönsterreglage ska vara lätta att komma åt och använda.
• Att höja takhöjden kan förbättra luftkvaliteten på kort sikt genom att mer instängd luft absorberas, men det krävs fortfarande god ventilation.
• Användarstyrd ventilation gör att användarna kan ventilera rummet effektivt, helst med tillgång till fönster med stora öppningsmöjligheter.
• En CO₂-mätare i klassrummet gör att lärare och elever lätt kan se när de behöver justera luften.
• Naturlig ventilation via fönster och takfönster ger stora volymer frisk luft vid behov. Mekanisk ventilation kan också förbättra luftkvaliteten när det finns begränsat plats för fönster.

Källor

1. Clever Classrooms (2015), Summary report of the HEAD project, University of Salford, Manchester
2. Bakó-Biró, Z., D. J. Clements-Croome, N. Kochhar, et al. (2012), "Ventilation rates in schools and pupils’ performance." Building and Environment 48 (0): 215-223.