Att designa ett stimulerande klassrum

Det är lätt att barn överstimuleras med starka färger och röriga utställningar, men ett enkelt vitt rum är inte heller lösningen. Hur hittar vi rätt balans i klassrumsdesign?

Teorier föreslår att mångfald, nyheter eller atypiska element för med sig visuell komplexitet, vilket i sin tur påverkar stimuleringen. Det finns emellertid olika uppfattningar om huruvida mer eller mindre stimulering är fördelaktigt i barns inlärningsmiljö.

Till exempel har en nyligen genomförd studie som nämns i Clever Classrooms-rapporten visat att barn i miljöer med "låg visuell distraktionsnivå" tillbringade mindre tid med att inte arbeta med sin uppgift och fick högre inlärningsresultat än barn i miljöer med "hög visuell distraktionsnivå"¹.

Studien visade också att studieresultaten var högre i sparsmakade klassrum än i klassrum med mycket dekorationer. Read et al (1999)² fann dock att olikartade utrymmen med olika takhöjder och väggfärger främjade samarbetsbeteende, även om effekten kunde vara kontraproduktiv om utrymmet blev för komplext.

Hur mycket komplexitet?

Slutsatsen av resultaten i Clever Classrooms-studien blev att alltför hög eller låg nivå av komplexitet gav sämre inlärningsförhållanden, medan en medelhög nivå av visuell komplexitet var optimal.

Slutsatserna av studien är att:

• Visuella skillnader i designen på golv och tak är tillräckligt för att stimulera elevernas koncentrationsförmåga, samtidigt som man skapar en viss ordning. Högre, enklare takformer kan "dekomprimera" utrymmet, medan mer komplexa former kan öka komplexiteten, så länge som en känsla av oordning undviks.
• Utställningar på väggarna ska vara väl utformade och organiserade. Det rekommenderas att låta 20– 50 % av väggutrymmet vara fritt.
• Att placera utställningsmaterial på fönster bör undvikas om möjligt på grund av att ljuset går förlorat.

Dagsljus och ventilation i Peder Lykke-skolan

Är ljusa färger bäst?

Barn tycker onekligen om ljusa färger. Färgval i klassrum bör fokusera på att uppnå positiva resultat, såsom ökad koncentrationsförmåga och minskad ögontrötthet.

Jalil et al (2012)³ granskade bland annat hur olika färger påverkar arbetsprestationer, orsakar vissa beteenden, skapar negativa eller positiva uppfattningar om omgivningen och uppgifter, och påverkar humör och känslor. Deras slutsats säger att färgglada miljöer har betydande effekter på elevers inlärning och deras välbefinnande.

Vidare säger Jalil et al (2012) att även om färgpreferens är mycket subjektivt, så är "rött favoritfärgen bland unga barn och äldre i en inomhusmiljö, medan blått är favoritfärgen bland unga vuxna, kontorsarbetare och manliga elever"³.

I Clever Classrooms-studien (2015)⁴ bedömdes färgelementen efter färger med låg ljusstyrka (vitt/blekt) och hög ljusstyrka (rött/orange). Stimuleringen från användningen av färg visade sig vara optimal på en medelnivå.

Andra resultat gav följande slutsatser:

• För väggytor är en blandning av färger med låg ljusstyrka och hög ljusstyrka bäst. Stora, färgstarka ytor fick dåliga resultat, liksom vita väggar med få färginslag. Ljusa väggar i allmänhet plus en vägg i en klarare färg visade sig vara den mest effektiva användningen för att optimera inlärningen.
• Mot ovan nämnda, relativt lugna, bakgrund spelade ytterligare färginslag en kompletterande roll. Till exempel skapar relativt ljusa färger på golv, persienner, bänkar och stolar bättre stimulering.

Sammanfattningsvis är slutsatsen att klassrum aldrig ska vara färglösa och tråkiga. Dock ska en noggrann avvägning göras vid val av färger för att undvika överstimulering.

Källor

1. Godwin and Fisher: Visual Environment, Attention Allocation, and Learning in Young Children: When Too Much of a Good Thing May Be Bad. 2014
2. Read et al: Impact of Space and Color in the Physical Environment on Preschool Children’s Cooperative Behavior, Environment and Behavior. 1999
3. Jalil et al: Environmental Colour Impact upon Human Behaviour: A Review. 2012.
4. Clever Classrooms (2015), Summary report of the HEAD project, University of Salford, Manchester